En satsande tävlingsryttare

Igår hände en sak som gjorde den dagen ännu tråkigare. Ville inte skriva något om det innan jag visste hur det utvecklade sig.

Ni kanske såg att jag skrev att jag red ut en tur på Ture?! Började med att skritta över kalhyggena. Det var dock ganska lerigt och sunkigt där så det var inte världens bästa idé kanske. Efter ca 20 minuter kom jag fram till grusvägen där jag skulle börja trava. Det var då jag kände att han haltade. Han var inte bara lite ojämn, utan han var riktigt halt, säkert 2-3 grader på höger fram. Det var bara att hoppa av och leda honom den resterande biten hem. Nu ville han absolut inte gå i nedförsbackar längre, trots att jag på kalhygget ridit ned för ett flertal ganska branta backar. Ca 10 minuter hemifrån har vi en ganska lång grusbacke, där stannade han säkert var femte meter och ville inte fortsätta.

När jag kom hem kollade jag igenom benet ordentligt men hittade inget sår eller svullnad och hoven var inte varm. Det var bara att ställa in honom i boxen och se hur det utvecklade sig.

I morse hade praktiskt taget hela benet under knät svullnat upp. Vi ringde till veterinärkliniken och undrade om vi skulle komma in med honom. De sa dock att det inte var någon idé när skadan var så pass färsk, så det bästa var att avakta och se vad som hände. De trodde att han antagligen hade vrickat sig när jag red. Det måste iaf ha hänt något under ridturen eftersom han var så annorlunda i slutet av ridturen jämfört med i början.

Nu ska han stå inne i boxen med lindor, samt gå promenad och kylas ner med vatten 10 minuter tre gånger om dagen.

Mamma har ringt gårdsveterinären också så han ska komma ut och titta på honom snart. Kanske ger han honom en kortisonspruta eller nåt för att hjälpa till med läkandet.

Åh, varför har jag sådan otur med hästarna just nu?? =(