En satsande tävlingsryttare

Red båda på volten. Först red jag Ture. Praktiskt taget hela passet inriktade jag mig på att, i motsats mot att få honom gå lång och låg som jag tränat mycket på på sista tiden, försöka få honom gå i en högre, kortare och mer öppen form. Igår när jag red ut och han hela tiden ville gå i en väldigt låg form samt var lite hängande i handen, kom jag nämligen att tänka på en sak dressyrtränaren i Portugal sade. Hon menade på att man ska rida hästen tvärt emot den form den vill gå i. Hästar är inte dumma, de gör det oftast så lätt som möjligt för sig, så det är då de verkligen får jobba!



Zazou däremot som gärna går i en hög form, inriktade jag mig på att få så lång och låg som möjligt. Det kändes som att en liten palett ramlade ner idag, hon var riktigt fin, framförallt i höger varv! Travade och skrittade dock bara, kändes onödigt att försöka galoppera på det underlaget när hon var så himla avslappnad och fin. Imorgon ska pappa ploga volten, så förhoppningsvis blir det lite bättre då!